Utharkteorin

Utharkteorin bygger på att de germanska runorna, främst den 24-typiga runraden, har ett talvärde. Den vanliga runraden, den så kallade futharken, kastas även om – dess första runa fé (f) är istället sist. Utharkteorin lanserades på 1920-talet av den svenske runologen Sigurd Agrell. Teorin är inte en hållbar vetenskaplig teori, trots detta finns det en del mytbildning omkring den.

Sigurd Agrell föddes den 16:de januari 1881 på Rämmens bruk i Värmland, norr om Filipstad. Död den 19:de april 1937 i Lund, 56 år gammal. Agrell var en svensk poet, runolog och professor i slaviska språk.

Agrells argument för att fé-runan inte skulle vara först, utan sist, är att fé – som betyder ”rikedom” – inte skulle ha det lägsta talvärdet, det vill säga 1. Fé placerades då i slutet av runraden och fick talvärdet 24. Genom att tillämpa utharkteorin skulle man kunna hitta dolda magiska hemligheter i runristningarna eller hänvisningar till vissa gudamakters heliga tal. Enligt Agrell skulle utharkteorin kunna påvisa en forngermansk koppling till senantiken och romarriket. Ett exempel på detta är att han applicerade den den avestisk-persiska månadskalenderns heliga tal på utharken.

Teorin är en fantasifull blandning av gematri, mytologi, astrologi, historia och lingvistik.

Den främsta redogörelsen av Agrells teori finns i hans verk Lapptrummor och runmagi: tvenne kapitel ur trolldomsväsendets historia.

Exempel på när teorin tillämpats:

Vadstenabrakteaten är brakteat från 500-talet, hittad i trakterna kring Vadstena. Brakteaten är försedd med runskriften tuwatuwa, som enligt Agrell ger talvärdet 54. Siffran 54 representerar den antika demonen Abraxas – som Agrell omnämner följande i sin bok Senantik mysteriereligion och nordisk runmagi: en inledning i den nutida runologiens grundproblem: ”Då senantik spekulation i alfabetet såg en motsvarighet till världsalltet eller himlens omkrets (zodiakens 12 hus motsvarades av 24 bokstäver), hölls Abraxas av många för alfabetmystikens högste gud”. Agrell sammanför sedan Abraxas med den romerske guden Mithras, som han tyckte sig se avbildad på brakteaten. Han omvandlade sedan namnet Mithras, eller Meithras, till talvärdet 365, precis samma talvärde som Abraxas. Vadstenabrakteatens runrad är cirkelformad och har en talvärdet 360 – som motsvarar en cirkel och Abraxas symbol är en cirkel.

Utharkteorin är inte det enda systemet som syftar till att avslöja runornas magiska hemligheter. Även runologen Johannes Bureus (1568–1652) antog att runor hade magisk inbörd. Han introducerade adelrunor, eller adalrunor – runor med andliga egenskaper, som för runkunniga har samma funktion som kabbala för hebréer. Bureus har skrivit om sin teori i verket Adalruna Rediviva.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Skapa en ny webbplats på WordPress.com
Kom igång
%d bloggare gillar detta: