Recension: Hammaren och korset av Martin Perne

C8467B76-A57E-4381-88A3-E2B60444FED1

När jag skrev romanen Inkräktarna så trodde jag att jag var den första att skriva om detta bortglömda ämne: kampen mot nordens kristnande från ett hedniskt perspektiv. Nyligen, av en slump, stötte jag på Hammaren och korset (1984) av Martin Perne (egentligen Martin Pernemyr). På bokens baksida står följande:

”Kvinnokamp i heden tid. Det är brytningstiden mellan hedendom och kristendom som handlingen i denna bok är förlagd. En färdepräst har av biskop Adalvard i Sigtuna sänts till Markerna (Dalsland) för att kristna dess hedna folk. Den kristna läran ville inte – i motsats till den hedna – erkänna kvinnan som en fullgod skapelse. Kvinnorna reser sig mot prästernas förkunnelser att de visserligen har en själ men är ofullkomliga och föga lämpade till annat än att tjäna männen. Kvinnorna kämpar för att återvinna det människovärde och de rättigheter som de ägde i de gamla gudarnas tid men som frånhänts dem med de nya. Deras kamp mot förstockade fördomar gentemot kvinnorna har en påtaglig anknytning till vår tids kvinnokamp för likställighet med mannen. Hammaren och korset är i övrigt en spännande och händelsemättad bok utan döda sidor. Den kan lösas med behållning av både gammal och ung.”

Boken utspelar sig i trakterna kring Vänern och börjar med att en viking säljer en träl till en storbonde. Trälen heter Ingvar och säger sig vara färdepräst. Storbonden ämnar att offra Ingvar åt gudarna i hopp om regn, då inget regn har kommit under en längre tid och skörden är på väg att förstöras.

Strax efter köpet av Ingvar kommer efterlängtat regn och bonden tyder det som att han ger tur med vädret, och således låter honom leva. Med tiden blir Ingvar vän med bonden och husfrun och till slut lyckas han kristna dem och lejonparten av folket i bygden. Blothuset görs om till kyrka och ont blod råder mellan de nyfrälsta och de asatrogna.

Så småningom kommer ytterligare en präst till bygden – en sträng präst som omdanar folkets sinnen och mässar att kvinnorna är grunden till alla synder. Kvinnorna får sin frihet och makt ifrågasatt. I samma veva dräper Ingvar en man i nödvärn och tvingas fly. Under flykten stöter han på en folkskara som lever i skogen, undan kungens män eller kristendomens förtryck. Ingvar kommer sedermera att återvända till bygden och ställas inför tinget.

Något mer tänker jag inte skriva, ni får helt enkelt själva komma över boken och läsa om hur det går för Ingvar.

Första halvan av boken skulle jag vilja säga är pro-kristen, för att i andra halvan bli pro-hednisk. Boken har ett raskt tempo och ett fint ålderdomligt språk. I det stora hela behärskar författaren ämnet väl (att Frej skulle vara guden som råder över regn och grödor tåls väl dock att diskuteras).

Jag måste säga att texten på bokens baksida stämmer föga med bokens innehåll. ”Kvinnokampen” som omnämns utgör blott en liten del i slutskedet av boken. Den handlar främst bara om Ingvar färdepräst. Men texten är inte osann. Den fornnordiska kvinnan var både fri och ärad. I hedendomens tid kunde kvinnor även ha betydande roller som både völvor och gydjor, men detta kvästes med den semitiska kristendomens intåg. Detta faktum, samt att den nordiska hedendomen har en stor mängd gudinnor, borde förmå fler kvinnor att anamma hedendomen.

Betyg: 3,5 av 5.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Skapa en ny webbplats på WordPress.com
Kom igång
%d bloggare gillar detta: