Podcast: Goterna


Avsnitt 18 – Goterna

Detta avsnitt är helt tillägnat goterna, och för detta har vi (undertecknad och Daniel från Brons och blod) bjudit in Ingemar Nordgren – författare till boken Goterkällan – om goterna i Norden och på kontinenten.

Avsnittet hittar ni här.

Podcast: Specialavsnitt – Halloween, alla helgons dag och alvablot


Specialavsnitt – Halloween, alla helgons dag och alvablot

I detta avsnitt djupdyker vi (undertecknad och Daniel från Brons och blod) i halloween, alla helgons dag och alvablot. Vi kommer även in på den keltiska högtiden Samhain, den skånska högtiden Mårtensafton och den romerska högtiden Lemuria.

Till skillnad från övriga avsnitt så kommer detta avsnitt endast att vara tillgängligt för prenumeranter på Gesta Danorum (Substack).

Podcast: Mjöd

76A28B69-283C-4216-9339-D728232EE1FF


Avsnitt 16 – Mjöd

I avsnittets första del diskuterar vi (undertecknad och Daniel från Brons och blod) mjödets historia, mjöd i sagorna och allmän dryckeskultur under vikingatiden med mera. I avsnittets andra del intervjuar vi Thommy Vähäsalo från Nordiska Asa-samfundet angående mjödproduktion och annat.

Musik av Totte Hell.

Avsnittet hittar ni här.

Historiska belägg för midsommarblot

Midsommarblot är mycket sparsamt omnämnt i de fornnordiska skrifterna, men det betyder inte att det ej var en utbredd högtid bland folket.

Själva benämningen ”midsommarblot” förekommer i Olav Tryggvasons saga. Kung Olav försökte kristna regionen runt Trondheim och blev bjuden till ett midsommarblot av sina fiender:

”När konungen talade mildt till bönderna, blevo de blidare stämda, och samtalet fördes sedan vänligt och fredligt; slutligen blev det avtalat, att midsommarblot skulle hållas inne på Mären, och dit skulle alla hövdingar och mäktiga bönder komma, såsom sed var; där skulle också konung Olav infinna sig.”

Den kristne kungen förstörde sedermera hovet, dräpte de asatroendes ledare och kristnade folket:

”Konung Olav gick nu in i templet tillsamman med några av sina män och några av bönderna. När konungen kom till den plats, där gudabilderna voro uppställda, så satt där Thor, den mest hedrade av alla gudarna, prydd med guld och silver. Konung Olav lyfte en stavyxa, som han hade i handen, och slog till Thor, så att han föll ned från altaret. Därpå sprungo konungens män fram och vräkte alla gudabilderna ned från deras fotställningar.

Medan konungen var inne i templet, blev Järnskegge dräpt utanför tempeldörren av konungens män. När konungen kom ut igen till sina män, förelade han bönderna två villkor: antingen skulle de alla antaga kristendomen eller också skulle de kämpa emot honom. Men efter Skegges död fanns icke längre någon ledare bland bönderna, som kunde höja baneret mot konung Olav, och därför valde man att foga sig efter konungen och åtlyda det som han befallde. Konung Olav lät då döpa alla, som voro närvarande, och tog gisslan av bönderna, att de skulle hålla sin kristna tro.”

I Ágrip, en kungalängd över Norges kungar, finns andra bevis som tyder på att nordborna höll midsommarblot. Där står följande:

”Han reste först kyrkor på sina egna gods och avskaffade hedniska högtider och offerfester, och i stället för dessa, som en tjänst till folket ordinerade han helgdagarna: jul, påsk, Johannes Döparens dag och mickelsmäss”.

Johannes Döparens dag är allmänt känt som det kristna försöket att överta midsommarfirandet. Många kristna påstår att Johannes Döparen är anledningen till att vi firar midsommar – vilket är en lögn, då seden uppenbarligen är förkristen. Mickelsmäss är det kristna övertagandet av skördeblotet.

Många stora forntida ting ägde rum på sommaren, bland annat det isländska Alltinget och de norska Gula- och Frostatingen. Likt Disatinget i Gamla Uppsala var dessa troligtvis förenade med stora blot.

Podcast: Tyr och Ull

9A4D98F5-A3D7-4D07-876C-378B6C8D789C

Avsnitt 15 – Tyr och Ull

I detta avsnitt gör vi (undertecknad och Daniel från Brons och blod) en djupdykning i gudamakterna Tyr och Ull. Varför är så många ortnamn kopplade till dem? Är Tyr den ”himmelske fadern”? Var Ull en gång den högste guden i Svealand?

Avsnittet hittar ni här.

Om ni uppskattar podden och vill stödja den, så gör ni det bäst genom att köpa någon av mina böcker.

Har gudarna gudar?

Valans spådom, vers 7:

”Asarne möttes på Idavallen,
timrade höga tempel och altar,
smedjor byggde, smycken gjorde,
skaffade sig tänger och skapade verktyg.”

Åt vilka timrade asarna dessa ”höga tempel och altar”? Och varför? Hade asarna egna gudar, eller övergudar?

I Sången om Allvis frågar Tor Allvis vad jord kallas i de olika världarna, och Allvis svarar:
 
”Jord säges bland människor,
men slätt hos asarne,
vanerna kallar den vägar;
alltid grön jättarne,
alferna den groende,
gudarne där uppe grus.”

På frågan om vad natt kallas i de olika världarna svarar Allvis:

”Natt hon heter bland människor,
mörker bland gudar,
mask kalla henne väldiga makter,
oljus jättarne,
alferna sömngumman,
drömväverska kalla henne dvärgar.”

I dessa båda verser nämner Allvis ”gudarne där uppe” och ”väldiga makter”, trots att han redan nämt asarna, vanerna eller i det senare fallet gudarna. I andra tolkningar av Eddan kallas dessa för ”övergudarna” och ”världens herrar”.

Kan detta vara belägg för att gudarna har gudar? Har ni någon teori kring detta eller några fler texter som styrker det så får ni gärna kontakta mig.

Skapa en ny webbplats på WordPress.com
Kom igång