Podcast: Wotans väg

D1EAB884-3725-49D7-A11F-907CE73914C7

Avsnitt 12 – Wotans väg

Detta avsnitt gästas av den hedniske eldsjälen Anders Nilsson och vi samtalar om hans nya bok Wotans väg. Vi kommer även in på blot, Odin World Prayer Day och Asatru Folk Assembly med mera.

Podcast: Nordiska hjältesagor

11081071-8E94-4D53-BFD3-A043E37DFD4C

Avsnitt 11 – Nordiska hjältesagor

I detta avsnitt gästas podden återigen av Daniel från bloggen Brons och blod, tillsammans diskuterar vi nordiska hjältesagor och Kata Dalströms nyutgivna bok. Vi pratar även om heder, sköldmör och guden Ull med mera.

Recension: Hammaren och korset av Martin Perne

C8467B76-A57E-4381-88A3-E2B60444FED1

När jag skrev romanen Inkräktarna så trodde jag att jag var den första att skriva om detta bortglömda ämne: kampen mot nordens kristnande från ett hedniskt perspektiv. Nyligen, av en slump, stötte jag på Hammaren och korset (1984) av Martin Perne (egentligen Martin Pernemyr). På bokens baksida står följande:

”Kvinnokamp i heden tid. Det är brytningstiden mellan hedendom och kristendom som handlingen i denna bok är förlagd. En färdepräst har av biskop Adalvard i Sigtuna sänts till Markerna (Dalsland) för att kristna dess hedna folk. Den kristna läran ville inte – i motsats till den hedna – erkänna kvinnan som en fullgod skapelse. Kvinnorna reser sig mot prästernas förkunnelser att de visserligen har en själ men är ofullkomliga och föga lämpade till annat än att tjäna männen. Kvinnorna kämpar för att återvinna det människovärde och de rättigheter som de ägde i de gamla gudarnas tid men som frånhänts dem med de nya. Deras kamp mot förstockade fördomar gentemot kvinnorna har en påtaglig anknytning till vår tids kvinnokamp för likställighet med mannen. Hammaren och korset är i övrigt en spännande och händelsemättad bok utan döda sidor. Den kan lösas med behållning av både gammal och ung.”

Boken utspelar sig i trakterna kring Vänern och börjar med att en viking säljer en träl till en storbonde. Trälen heter Ingvar och säger sig vara färdepräst. Storbonden ämnar att offra Ingvar åt gudarna i hopp om regn, då inget regn har kommit under en längre tid och skörden är på väg att förstöras.

Strax efter köpet av Ingvar kommer efterlängtat regn och bonden tyder det som att han ger tur med vädret, och således låter honom leva. Med tiden blir Ingvar vän med bonden och husfrun och till slut lyckas han kristna dem och lejonparten av folket i bygden. Blothuset görs om till kyrka och ont blod råder mellan de nyfrälsta och de asatrogna.

Så småningom kommer ytterligare en präst till bygden – en sträng präst som omdanar folkets sinnen och mässar att kvinnorna är grunden till alla synder. Kvinnorna får sin frihet och makt ifrågasatt. I samma veva dräper Ingvar en man i nödvärn och tvingas fly. Under flykten stöter han på en folkskara som lever i skogen, undan kungens män eller kristendomens förtryck. Ingvar kommer sedermera att återvända till bygden och ställas inför tinget.

Något mer tänker jag inte skriva, ni får helt enkelt själva komma över boken och läsa om hur det går för Ingvar.

Första halvan av boken skulle jag vilja säga är pro-kristen, för att i andra halvan bli pro-hednisk. Boken har ett raskt tempo och ett fint ålderdomligt språk. I det stora hela behärskar författaren ämnet väl (att Frej skulle vara guden som råder över regn och grödor tåls väl dock att diskuteras).

Jag måste säga att texten på bokens baksida stämmer föga med bokens innehåll. ”Kvinnokampen” som omnämns utgör blott en liten del i slutskedet av boken. Den handlar främst bara om Ingvar färdepräst. Men texten är inte osann. Den fornnordiska kvinnan var både fri och ärad. I hedendomens tid kunde kvinnor även ha betydande roller som både völvor och gydjor, men detta kvästes med den semitiska kristendomens intåg. Detta faktum, samt att den nordiska hedendomen har en stor mängd gudinnor, borde förmå fler kvinnor att anamma hedendomen.

Betyg: 3,5 av 5.

Julens ursprung

Vi har alla hört historien om Jesu födelse. Det var då Josef och Maria var på väg från Nasaret till Betlehem för att skatteskriva sig, dock så blev de utan bostad för natten och hamnade i ett stall – där Jesus föddes. Detta påstås vara anledningen till varför vi firar jul i december. I Bibeln står det inte vilket datum det var, inte ens vilken årstid, och att den höggravida Maria skulle göra denna resa under den kyliga perioden, mellan oktober och april, är högst osannolikt. Under kristendomens första 300 år firade man inte Jesu födelse över huvud taget. Dåtidens Mellanöstern, där kristendomen har sitt ursprung, tillhörde till vissa delar Romarriket. De hedniska romarna firade sina gudars födelsedagar och enligt kristendomen var det ”avgudadyrkan” att göra det. Varje vinter höll romarna en stor fest i guden Saturnus ära, festen kallades ”saturnalia” och pågick i flera dagar. Under festligheterna så samlade man sina vänner, åt och drack gott och gav varandra gåvor.

Med tiden övergick vinterns fest, saturnalia, till en fest då man hedrade solen. En solreligion, med ursprung i Persien och Syrien, hade spridit sig och vunnit mark i Romarriket. Solfesten firades vid vintersolståndet, då solen återföds, i slutet av december. I början av 300-talet fick Romarriket en kristen kejsare. Han hade tidigare varit soldyrkare och den nya religionen gav honom problem då han inte visste hur han skulle förhålla sig till den årliga folkkära solfesten. Till en början försökte kyrkan få honom att förbjuda högtiden – men det vägrade han då förbud skulle medföra inre stridigheter och splittring i riket. Man kristnade då istället solfesten och påstod att Jesus var född på denna dag och att det skulle firas, på så sätt kunde man krossa ”avgudadyrkandet” utan konflikter. Kyrkan fick som de ville och folket fick behålla sin högtid – i alla fall till en viss del. Dessutom fick kristendomen automatiskt många nya anhängare. Högtiden spreds snabbt genom den kristna världen. I Konstantinopel började man fira Jesu födelse år 380, i Anatolien år 382, i Egypten omkring år 430 och i Jerusalem omkring år 440.

Även i det forna Norden firade man en högtid i slutet av december – nämligen julblot. Kristendomens anhängare använde sig av samma strategi även här och ”kidnappade” och kristnade högtiden för sin egen vinning. Ordet jul kommer sannolikt från forngermanskans ”hjul” och i detta fall antyder det troligen att solens hjul/cykel börjar om. Julner och Julfader är två av Odens många namn som man använde runt julen. Uttrycket ”dricka jul” förekommer för första gången i Hrafnsmál, som skrevs av skalden Torbjörn Hornklöve omkring år 900. Dikten handlar om den norske kungen Harald Hårfager som ville dricka jul ute till sjöss.

I norden firas jul på julafton, det vill säga ”aftonen före jul”. Samma sak gäller för midsommar, som firas på midsommarafton. Ett traditionellt tyskt ord för lördag är ”sonnabend”, som betyder ”söndagsafton”. Det säger oss något om den germanska dygnsräkningen. Möjligtvis så började det forntida germanska dygnet redan på kvällen.

Julgranens ursprung: Att ha en gran ute på gården runt jul är en mycket gammal sed i Norden. Man trodde då att vissa träd hade magiska egenskaper (vårdträd) och kunde hålla onda väsen borta, speciellt under den mörka midvinternatten. Ofta barkade och kvistade man granen nedtill så att endast de översta grenarna återstod. De bortklippta grenarna la man utanför dörren som en dörrmatta. Ibland hade man en helt kvistad gran på gården, en så kallad julstång, och på toppen hade man ett julkors eller en julruska. Den moderna julgranen har sitt ursprung i södra Tyskland och Schweiz, till en början hängde man godis i granen och senare blev det ljus.

Julbockens ursprung: Även julbocken är en mycket gammal tradition i Norden. Troligtvis så kan julbocken härledas till asen Tors två bockar, Tanngnjost och Tanngrisner, som drar hans vagn. En annan teori är att julbocken härstammar från att man slaktade en get vid juletid. Julbocken är ofta av halm eller trä – då den är en prydnad. Förr i Sverige lekte ungdomarna jullekar där någon klädde ut sig till bock, de sjöng även bocksånger med mera. Tidvis har även personen utklädd till julbock delat ut julklappar.

Jultomtens ursprung: Den moderna jultomten är en blandning av påhittade figurer, helgon, väsen och verkliga personer, men hans utseende har dock ”slipats” av modern film och reklam. Dagens jultomte bär många nordiska drag till exempel att han skulle bo i snötäckta landskap och ha en släde som dras av renar. Jultomten har även vissa likheter med den nordiska gårdstomten – som ”fanns” på många gårdar. Heliga Birgitta, som levde på 1300-talet, varnar på två ställen i sina uppenbarelser för att hedra tomtar och inte gå i kyrkan. Hon benämner tomtegudarna som ”tompta gudhi”. I hennes skrifter framgår det även att vissa gårdar ställde ut mjölk åt tomten redan på 1300-talet. Inom kristendomen så kallas jultomten för Sankt Nikolaus. Han var en biskop från Lykien (dagens Turkiet) som levde på 300-talet och helgonförklarades på grund av sin givmildhet.

Även misteln har hedniskt ursprung. Det var en helig växt hos kelterna och mest helig ska den ha varit om den växte på ek. Den fick bara skördas av en druid med en skära av guld i fullmånens sken. Balder, Odens son, dödades av en pil gjord av mistel.

Jul är alltså ursprungligen en romersk/persisk/germansk högtid som kidnappats av kristendomen. Den moderna julen är dock inte främst en religiös högtid, utan en familjehögtid och varje folkslag, som firar jul, firar med sin egen prägel.

5DA91097-1157-41E3-9078-33CC0371B7C9
Scen ur Gösta Rooslings kortfilm Tomten (1941), baserad på Viktor Rydbergs dikt med samma namn.

I det svenska bondesamhället var julaftonskvällen årets högtidligaste stund för de flesta. Under den mytomspunna julnatten var även oknytt och andra övernaturliga väsen som allra mest levande.

Arbetet på gården skulle vara färdigt inför julaftonen. Så kallad ”kringgärning” var förbjudet under julen, det vill säga att man inte fick arbeta med snurrande hjul. Alla spinnrockshjul, kvarnhjul och andra typer av hjul skulle stå stilla. Enligt Wilhelm Mobergs krönika Bondeåret var kringgärning inte förbjudet med lag, utan av våra förfäders tro och dess magi.

Julen var även en tid då man kunde sia om det kommande året. Ju högre man ställde julstången, ju högre skulle skörden bli nästkommande år. Den som hade den tjockaste röken ur skorstenen skulle få den bästa säden och det bästa linet. Den som kom först hem efter julottan skulle skörda först eller rent av få bäst skörd. Ju mer julhalm, som låg på golvet i huset, desto bättre årsväxt. Om skatorna förde oväsen eller om fåglarna genast kom till julkärven efter man ställt ut den, så blev skörden god. Om djuren låg då de utfodrades kunde man räkna med god skörd och tvärtom om de stod. Om man lade ett fiskenät under julbordet på julnatten skulle man få tur med det.

Runt julen kunde man även sia om födelse och död, med en mängd olika metoder. Bland annat kunde man avläsa askan av julelden för att se om någon skulle födas eller dö under året.

Podcast: Julens ursprung

9648D364-3DE5-44DA-BDB1-D44E16CA2DDD

Avsnitt 10 – Julens ursprung

Vad är jul? Varför firar vi jul? Vilka är julens rötter? Vem är egentligen Jultomten? Vad betyder ordet ”jul”? I detta avsnitt tänker jag göra en djupdykning i julens ursprung.

Ljudklipp: Bjällerklang, Tomten och Jag såg mamma kyssa tomten.

Lidskälvs julklappstips.

Julklappstips!

bd2a8363-692b-431d-ada9-ba2deddfaecfInkräktarna är en fartfylld roman som utspelar sig under vikingatidens slutskede. Berättelsen handlar om nordens kristnande – sett från ett hedniskt perspektiv. Ett femtiotal kristna hemvändare kommer till bygden, dessa kommer sedermera att kallas för ”korsbärare”. Efter en rad missdåd tvingas huvudpersonen, 20-årige Leif, på flykt. Under flykten får han nya bekantskaper, tvingas slåss för sitt liv och upplever andra äventyr.

Boken är lättläst och passar både ungdomar och vuxna.

Finns att köpa här.

86BFC1E5-09DE-46B3-9DF6-E5AD2046330FRunstenar i Sverige är en faktabok om runstenar. Boken går igenom långt över 200 runstenar med fakta, bilder, tolkningar och anekdoter.

Boken finns i två olika utföranden: en stor med mjukband (20×27 cm – passar utmärkt som en ”coffee table-bok”) och en billigare och behändigare pocket.

Finns att köpa här: pocket och mjukband.

viking.se-merchantsKortlek: Nordiska gudamakter

Illustrerad kortlek med bilder hämtade från den forntida gudavärlden.

Passar lika bra till den historieintresserade farbrodern, som till kusinbarnen.

Finns att köpa härhär och här.

Podcast: Heligt landskap

B50D922C-D458-489E-A2D6-F807DB2048B5

Avsnitt 8 – Heligt landskap

Detta avsnitt gästas av runmagikern och författaren Jörgen I Eriksson från Norrshaman. Vi har ett längre samtal om shamanism, utesittning och heliga platser i Sverige.

Vill ni veta mer så kan ni köpa boken Drömtidens portar – Manual för heliga platser. Boken Heligt landskap är tyvärr slutsåld.

Fornnordiska kärleksbrev

”Tänk du på mig, jag tänker på dig, älska du mig, jag älskar dig.”

Så lyder runinskriften på en skälkniv som hittats i Lödöse i Västergötland. Skälkniven, som troligen användes för att hålla isär trådarna i skälet på en bandvävstol, har daterats till slutet av 1000-talet. Är det en kärleksgåva – eller möjligtvis en vädjan över olycklig kärlek?

Den betydande handelsorten Lödöse är en av Sveriges äldsta ”städer”, en föregångare till Göteborg.

Även i Norge har man hittat runinskrifter med liknande budskap. Vid Bryggen, de medeltida delarna av centrala Bergen, och dess omgivningar har man hittat mer än 700 runinskrifter på trä- och benbitar. En runristad träpinne som hittats på platsen lyder: ”Min kärlek, kyss mig”.

På platsen har man även hittat andra fynd med andra, betydligt mer vulgära, budskap: ”Härlig är f***a, låt k*k fylla upp den”.

Vid en utgrävning i centrala Sigtuna 1999 hittade man en runristad benbit. Inskriften visar sig dock vara svårtolkad, eftersom den var ristad med så kallad lönnrunor – en slags kod. Inte förrän 2014, lagom till alla hjärtans dag, lyckades runologen Jonas Nordby från Oslo universitet knäcka koden. Inskriften löd kort och gott: ”kyss mig”.

Kärleksbrev är således ingenting som kommit utifrån under de senaste århundradena, utan seden har tillhört vår kultur längre.

Klassiska kärleksberättelser återfinns även i gudasagorna. Frej blev förälskad i Gerd och offrade sitt magiska svärd och sin häst för att få träffa henne.

Från högsätet Lidskjalf (Lidskälv) kan Oden överblicka världen. Därifrån kan han se och höra allt som sker. Han har förbjudit de andra asarna från att sitta där. Ty det krävs en vis man för att förstå allt som sker i världen. En dag smög en nyfiken Frej olovligt till Lidskjalf. Medan han satt i högsätet och förundrat blickade ut över världen slängde han en blick över Jotunheim – jättarnas rike. Han fick då syn på jättinnan Gerd då hon lyfte sina armar för att öppna dörren till sin fader Gymers hus. Hennes fagra armar lyste upp hela himlen med ett bländande ljus och Frej blev fullkomligt förälskad i henne. Han varken åt, sov eller pratade med någon på flera dagar. Hans far Njord blev då orolig för honom och bad Frejs närmsta vän Skimer att prata med honom. Frej berättade då för Skimer att han hade sett den fagraste mön han någonsin sett och att hon bodde på Gymers gård i Jotunheim.

Han bad sedan Skimer att åka dit och fria åt honom – om han vore en riktig vän. Skimer blev lovad Frejs häst Blodighove, som varken är rädd för eld eller rök, om han lyckades. Han red iväg på Blodighove och han tog även med sig Frejs magiska självsvingande svärd Skräpp – sannolikt för att han inte ville rida in obeväpnad i Jotunheim.

När Skimer kom till Grymers gård blev han bemött av Grymers tjänare som bjöd in honom på mjöd. Skimer framförde sitt budskap till Gerd och erbjöd henne elva guldäpplen för att gifta sig med Frej. Hon tackade bestämt nej och sa att de redan hade nog med guld på gården. Skimer fortsatte erbjuda gåvor och löften men Gred tackade ändå nej. Han började då istället, i ren desperation, att hota henne. Gymer blev då uppskrämd och la sig i. Gymer sa till slut att Frej och Gerd kunde träffas, om han fick behålla det ståtliga svärdet som Skimer hade med sig – vilket Skimer gick med på.

Frej och Gerd träffades nio dagar senare i lunden Barre. De föll för varandra och Frej blev belåten – men det kostade honom hans häst och hans magiska svärd. Tillsammans har de sonen Fjölner.

Skapa en ny webbplats på WordPress.com
Kom igång